Hejdå.
Inatt blev jag förkyld. Jag mår dåligt.
Jag tror du söker efter mer än du ser. Men jag ser att du ler och jag tror att du tvivlar.
Bild på en exakt likadan cykel som Andreas hade i sina barndomsår.
Situationen är så sjuk.
Märker på väg till bussen att mina kläder är smutsiga. Äsch, tänker jag. De blir ändå smutsiga på jobbet sen. Fast sen ba: juste, jag går i skolan nu. Dags att lämna jobbtänket på andra sidan gräsmattan typ.
Och så borde jag tvätta alla kläder som har en fläck på sig.
Håll i mig och släpp aldrig taget. Tänk om jag faktiskt vill av.
Sitter och äter lunch. Bombay Panir från Green Peas. Mums. För snart är det dags att åka till skolan. Försöker förebygga min hungriga kurrande mage som ALLTID låter högre än högst på varje föreläsning. Man ba: Sorry, det var jag igen. Ja, jag ska äta frukost imorgon, jag lovar. Nästa dag så ljuder det: KUUUUUUURRRRRR igen. Jag hoppas ingen hörde. Trixie viskar: hungrig idag igen? Ja, jag var inte hungrig. Blev panikhungrig liksom Liam brukar bli och jag ville ba skrika: AAAAAAAH GE MIG MAT NU! AAAH! Men det kan man inte göra, för NaziBarbro skulle slänga ut mig och hon skulle säkert tvinga oss att hoppa tillbaka till den andra gruppen som vi hatar och då får vi inte längre vara med i Grupparbetsträffsgruppen och vi kommer få komplettera i en evighet. Och det skulle suga. Visst Trixie, visst? Hon ba: Jo, det är ju sant. Vi hatar ju den gruppen.
Var i Åkersberga en gång i somras. Hur trevligt som helst. Som vanligt. Saknar min favoritfamilj. Särskilt nivån på humor. Den är bra.
-Kolla, jag har köpt ett nytt halsband. Säger Felicia och går in i rummet. Jag och Emma tittar på varandra och bara: HAHAHAAA! Det är ju för fasen en discokula. Inget halsband. Fia, du har fattat saken helt fel. Helt feel.
Men kul var det.
Hur länge tänkte du stanna här? Du har ju inte någon plats för mig, vad jag ser. Ändå låste du in dig här. Och nyckeln syns inte till något mer.
När jag jobbade på Fyran önskade jag att alla barnen hade tunna tumvantar på sig istället för fingervantar. För barnfingrar är inte de lättaste att kontrollera. Man ba: SPRETA på fingrarna. Och barnen knyter ihop. Samarbete, hallå? Och mer än något annat så önskade jag att det fanns tunna tumvantar för vuxna. Bättre än fingervantar. PLUS att då kan man ha de tunna tumvantarna i de tjocka lovikavantarna som blåser igenom annars. Har i tre års tid letat i olika affärer utan någon lycka alls. Men så igår. Igår när jag träffade Petra och Liam. Vi var inne på Gina Tricot. Skulle kolla strumpbyxor. Petra köper ett par som skulle matcha hennes nya spetsshorts och jag hittade leggings med FLEECE i! Lyckan. Köper mina termoleggings som de så fint heter och ett par vanliga svarta lite tjockare. Går från kassan. Ser att det finns tunna tumvantar för vuxna! Plockar snabbt åt mig två dubbelpack. Och Petra skrattar åt lyckan som infann sig i mina ögon när jag såg dessa vantar. Oslagbart, sade hon. Äntligen, kontrade jag.
Vi tittade skor också. Petra tog upp ett par och tittade. Snygga, sade hon. Ja, sade jag. Men har man snygga skor så måste man ju gå runt och ha snygga kläder på sig hela tiden. Och det är alltför jobbigt, sade jag. Petra skrattade lite och sade sedan gravallvarligt: Du är så vis Linda. Man ba: Aah, men tack. Slashasen nummer ett är jag.
De bytte mening, bytte ord, de bytte känslor. De bytte nummer, bytte kyssar, de fick inte nog av varann. Bytte nycklar, bytte kläder, bytte tankar. Bytte kärlek, bytte ringar, ville vandra tillsammans.
Vi var på bröllop förra helgen. På Skansen. Det var konstigt att gå på Skansen alldeles uppklädd. Folk tittade mycket och tog bilder. Hehe. Det var moster Görel som gifte sig. Och så var det middag och fest på Hasselbacken. Mycket trevligt. Alla släktingar från Mörsil var nere.
Görel och Johan.
Lena och Anders.
Christoffer.
Louisha och Andreas.
Rikrad och Niclas.
William och Filip.
Ingrid (i prickigt), Jocke, Therese och mamma.
Jag! Och lite Rikard och Louisha samt Andreas med tvångsvårdare.
Sedan vart det party. Gratis i baren. Och en full taxiresa hem.
Andreas har däckat. Många gånger om.
